Riksdagen AVSLÅR tre motionsyrkanden om att Sverige ska agera på olika sätt mot Eritreas tvångsbeskattning av exileritreaner.
Riksdagen AVSLÅR tre motionsyrkanden om att Sverige ska agera på olika sätt mot Eritreas tvångsbeskattning av exileritreaner.
Jämför reservation 12 (S, V).Motionerna
Enligt motion 2011/12:Sk207 (S) bör Sverige lagstifta mot den typ av tvångsbeskattning som drabbar exileritreaner. Motionären anför bl.a. att frågan måste utredas och att den eritreanska staten måste betala tillbaka de skatter som har drivits in under hot. Liknande yrkanden finns även i motionerna 2011/12:Sk344 (FP) och 2011/12:U290 (S) yrkande 2.
Bakgrund
Utskottet har inhämtat följande upplysningar från Utrikesdepartementet.
Den s.k. tvångsbeskattningen av den eritreanska diasporan är inte något som redovisas av Eritreas regering. Officiellt är det fråga om en frivillig skatt. Ingen vet hur mycket pengar som Eritrea får in på detta sätt. Allt kring Eritreas statsbudget är hemligt.
Även om det finns mycket som talar för att beskattningen av exileritreaner inte är frivillig, är det svårt att få bekräftad information om exakt hur uttaget går till. Många rykten florerar.
Många länder gör bedömningen att uttag av skatt inte per definition är olagligt. En stat kan enligt folkrätten införa regler om beskattning av personer som inte befinner sig inom den statens territorium om det finns en reell koppling mellan staten och skattebetalaren, exempelvis genom nationalitet eller domicil. De exakta reglerna för internationell beskattning är komplicerade och det är i sammanhanget tillräckligt att konstatera att extraterritoriell beskattning prima facie är att anse som tillåten enligt folkrätten. En viktig distinktion måste dock göras mellan lagstiftande och exekutiv jurisdiktion, dvs. att införa regler om beskattning för medborgare utomlands och att vidta konkreta åtgärder för att driva in skatt från dessa medborgare på annan stats territorium. Trots att Eritrea kan införa regler om beskattning av medborgare utomlands kan man inte driva in skatten med exekutiva åtgärder på annan stats territorium utan medgivande. Detta följer av vedertagna folkrättsliga principer såsom statssuveräniteten, icke-interventionsprincipen och respekten för territoriell integritet.
Om någon utövar utpressning eller hotar någon i Sverige för att driva in skatt för Eritreas räkning bör det bli ett polisiärt ärende. Vissa sådana fall har polisanmälts och förundersökningarna pågår.
Det finns såvitt känt inte något land som har agerat ”hårt” mot beskattningen av diasporan genom t.ex. lagstiftning. Storbritannien har tagit upp saken med Eritreas regering och ifrågasatt lagligheten. Det skedde i samband med ett konsulärt ärende. Diasporaskatten var en av flera frågor som togs upp i det ärendet innan de tillfångatagna brittiska medborgarna blev frisläppta.
Den 5 december 2011 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2023 (2011), i vilken man bl.a. fördömer användningen av ”Diaspora tax”. I resolutionen uppmanas medlemsstaterna att agera för att stoppa Eritreas användning av utpressning, hot om våld, bedrägeri eller andra olagliga metoder för indrivning av skatt utanför Eritrea. Medlemsstaterna ska inom 120 dagar anmäla till säkerhetsrådet vilka åtgärder som har vidtagits för att genomföra det som anges i resolutionen. Det framgår dock inte av resolutionen vilka åtgärder som rådet förväntar sig från medlemsstaternas sida. Närmare riktlinjer för hur resolutionen ska tolkas ska utformas av FN:s sanktionskommitté för Somalia och Eritrea. Det är dock oklart när dessa riktlinjer kommer.
Det är sammanfattningsvis i nuläget svårt att bedöma på vilket sätt omvärlden bäst bör och kan agera, t.ex. om länderna ska agera samfällt eller varje land för sig.
Ytterligare en faktor som måste beaktas är att den nämnda resolutionen bygger på en rapport från sanktionskommittén som, har det visat sig, innehåller vissa påståenden som inte varit helt underbyggda. Exempelvis tycks det saknas belägg för att Eritrea ska ha genomfört en påstådd vapenleverans till rebellgruppen Al-Shabaab i Somalia.
Utskottets ställningstagande
Som framgår av de upplysningar som Utrikesdepartementet har lämnat till utskottet är det i och för sig enligt folkrätten tillåtet för Eritrea att beskatta exileritreaner. Däremot får Eritrea inte vidta åtgärder för att driva in skatten i Sverige. Om någon företrädare för Eritrea i indrivningssyfte agerar på ett kriminellt sätt (t.ex. med olaga förföljelse, utpressning eller hot) mot personer i Sverige måste det i första hand vara en sak för rättsväsendet att hantera inom ramen för gällande lagstiftning. Som framgår ovan har också vissa sådana fall polisanmälts i Sverige. Dessa förundersökningar måste få ha sin gång.
FN har fördömt Eritreas användning av olagliga metoder för att driva in skatt utanför Eritrea och uppmanat medlemsländerna att agera. Detta är enligt utskottet positivt. Då de närmare riktlinjerna om hur resolutionen ska tolkas ännu inte har utfärdats är det emellertid svårt att avgöra hur Sverige och FN:s övriga medlemsländer bör agera på bästa sätt. Till detta kommer de ovan nämnda pågående brottsutredningarna. Enligt utskottet är det inte uteslutet att utgången i dessa ärenden skulle kunna vara av betydelse för bedömningen av om åtgärder bör vidtas från Sveriges sida och i så fall vilka.
Mot denna bakgrund anser inte utskottet att riksdagen i nuläget bör göra något tillkännagivande med anledning av förslagen om åtgärder mot Eritreas tvångsbeskattning. Motionerna 2011/12:Sk207 (S), 2011/12:Sk344 (FP) och 2011/12:U290 (S) yrkande 2 bör avslås.